* Natha´s Motorsport *

Hej!

Just nu ligger jag och myser i min säng och kollar igenom bloggen. Jag kom precis på att jag inte riktigt har berättat vem jag är. Så nu bara för jag är så grymt uttråkad så tänkte jag skriva av mig lite.

Jag är Nathalie eller jag brukar kallas för Natha. Jag skulle säga att jag är en helt normal tonårstjej, men frågar man mina fina underbara vänner så skulle de nog säga: en galen, audi beroende tjej, men vad har man annars vänner till. Jaja helt normal kanske jag inte är, men vem är det igentligen? 

Denna bloggen handlar ju om folkrace och hur jag upplever det men jag skriver kanske inte så jättebra, huvudsaken är att jag försöker och så länge jag skriver om det jag tycker är kul så är jag glad.

Hur började allt? - Jo jag har alltid varit med i "folkracevärlden" ända sedan jag föddes. Mamma och Pappa började med folkrace när de var tonåringar och nu har det gått över till mig. Men när jag var liten sa jag alltid att jag skulle börja köra när jag fylled 15. Jag tror det var för ca 6-7 år sedan då jag, min bröder och mamma var på väg hem från stugan i Småland. Det var halt och vi körde av vägen eller inte bara körde av vägen utan vi rullade av vägen. Visst den var mjuk rullning men det gjorde ändå mig jätte rädd. Jag hade ju sätt på tävlningar att förarna rullade och sånt. Jag tycket det var jätte läskigt och ville därför inte längre börja köra när jag blev 15. Jag var rädd att det skulle hända igen.

Men... det finns alltid ett MEN.

Tror det var för 1-2 år sedan då Mamma och Emma Olsson skulle till Asarum och köra. De senaste året hade jag bara sett mamma köra och jag tyckte det var jätte tråkigt för hon körde bara runt och runt. Det hände inte så mycket om mamma inte körde av banan vill säga. Men så såg jag, att när Emma körde så hände där något och det blev roligt att kolla på. Detta fick mig att börja köra.

Jag frågade pappa någon vecka senare om mammas bil var lätt att köra. Men jag testa den aldrig utan i Vimmerby 2011 köpte vi en ny audi, och sålde den andra till Emma. Det var en audi 80. När vi köpte den som jag kör med nu så trodde vi att det var en Audi 100 det visade sig att det var en Audi A6 och en grym sådan.

Samma sommar så satte jag mig bakom ratten för första gången. Det gick inte snabbt kan jag ju sägas men det kändes som om jag körde jätte jätte fort men jag körde typ i 10km/h heheh men kul och läskigt var det iaf. Den sommaren hände det mycket, jag var även med och byggde en volvo men med tre andra tjejer, det var då Emma Olsson, Marion Söderberg och Moa Hansson det blev väldigt fin även om den är rosa. Men idag så kan den köras på tävlingar om det är någon som kör den. Under tjejprojektet lärde jag mig både bygga lite och svetsa lite och sånt där. Det var roligt. Då fortsatte jag bygga och tyckte det var kul att bara i garaget. Så min sommar gick åt till att bara hålla på med bilar. Det var då allt ändrades.

Så i år tog jag min licens och började köra lite smått. Jag körde snabbare och lite snabbare. Jag körde på banan med pappa i bilen oxå. Jag kunde inte köra så jättebra då heller och jag kunde inget om var allt va i bilen. Jag kollade ner på pedalerna för annars hittade jag inte de. Någon vecka innan min första debutant tävling tog mamma och pappa ner mig till garaget när det var mörkt då jag skulle köra där. Det var inte lätt men jag lärde mig var pedalerna var någonstans.

Sedan kom debutanttävlingen. Hela vecka innan hade jag gått och oroat mig över att jag inte kunde köra och allt sånt. På debutant tävlingen, så kanske det inte heller gick som planerat utan jag körde men glömde helt att bromsa hehe. Slutade med att jag flög en liten bit på ca 100m upp i backen. Men det var ju bara debutant i de andra och tredje heatet brydde jag mig inte så mycket om att vinna utan målet var att ta sig igenom banan.

sedan några helger efter tävlingen i Laholm så var det dags för Väla tävlingen. Första riktiga tävlingen, och dessutom på hemma plan eller hur man nu ska säga det. Kan ju inte säga att det gick bäst men jag klarade mig igenom banan alla tre heaten.

Jag körde bara en tävling i månaden, och sedan har jag ju tränat etthundrafemtioelvatusen gånger på Välabanan i Helsingborg. Jag körde varv på varv på varv. Med olika motståndare, ibland var det Anton och ibland någon annan junior och ibland själv. Tränade på att jaga och att bli jagad. Under dessa träningar så körde jag bättre och bättre och det visade sig på tävlingen hemma sedan även lite på andra tävlingar.

Idag ställer jag mig ofta frågan Vad jag skulle gjort utan folkracen, hur hade mitt liv sett ut utan bilar utan den härliga energin jag får när jag är i kontakt med min bil.

Jag tror mitt liv hade varit tomt. Även om jag har hästar och gymnastik så hade det inte varit samma sak.

Jag heter Nathalie och detta är min historia. Haha det lät nästan lite historiskt :P

Nä men jag kör väl för att det är kul och jag gillar det.

Jag är en tjej på 15 år som verkligen älskar bilar. Jag känner mig hel när jag är i kontakt med bilar. Den energin jag får från min audi är bara bäst. Den stunden då man blir ett med bilen det är det bästa som finns. Lyssna på bilen som det är en person. Jag ser inte min bil som en bil jag ser den som min bästa vän. Ja de kanske låter lite dumt och knäppt men testa de finns inget bättre än när man blir ett med bilen.